Sidor

tisdag 6 december 2016

Jag är ingen robot!

Den klassiska empativäckande sägningen: jag är ingen robot, jag har känslor och är av kött och blod, hör man då och då. Ofta av någon som nått kokpunkten, haft ett meltdown eller misslyckats med någon uppgift. Nyligen gjorde Italiens f.d. premiärminister Matteo Renzi just det uttalandet då han tvingades avgå efter ett politiskt nederlag.

När det kommer till robotar, så saknar de visserligen känslor (än?), men det är också en egenskap som kan vara värdefull. Som en forskare säger i Werner Herzogs dokumentär Lo and Behold, Reveries of  the Connected World: "jag skulle inte vilja att min diskmaskin blir förälskad i kylskåpet och därför inte länge vill diska!".

Robotar och artificiell intelligens kommer spela en allt större roll när det gäller många jobb inom flera yrken. Detta sker redan nu, men framförallt i framtiden.

Ett par personer från personalen och några deltagare från Hagaberg besökte nyligen ett event i Stockholm arrangerat av företaget Jayway.
















De visade på vilka olika sätt digital teknik håller på att förändra vår värld. De pratade med och visade de digitala röstassistenterna Amazon Echo (Alexa) och Google Home. Andra intressanta områden där utvecklingen tagit fart är Virtual Reality och Augmented Reality. Under kvällen presenterades olika saker som händer i omvärlden och som är nära i framtiden inom det digitala fältet. De presenterade hur automatisering och robotisering kommer förändra vårt arbetsliv. Många nuvarande yrken kommer ersättas av robotar inom ett par decennier. Det är självklart inte bara positivt, utan för med sig alla möjliga följder för människor att anpassa sig till. Det är dock en diskussion att ta upp vid ett annat tillfälle (tips: i ett klassrum?).















På BBC's sida Will a robot take your job? kan du mata in ett yrke och få svar på hur troligt det är att en robot tagit över inom 20 år. Som föreläsaren sa till oss så skulle han inte rekommendera sina barn att satsa på ett chaufförsjobb av något slag. Men lärare kan man väl inte ersätta? Eller...

fredag 25 november 2016

Programmering med Scratch

Just nu jobbar vi med Scratch i en av skolans allmänkurs klasser: Global profil.

Scratch är framtagen av MIT (Massachusetts Institute of Technology) för att introducera programmering som koncept  för barn och ungdomar. Många vuxna gillar att göra egna program med hjälp av Scratch eftersom det är så lätt att komma igång med Scratch

Vi lekar med Scratch för att snabbt lär oss grunderna i programmering som koncept. Vi använder oss av objekt, variabler, loopar, villkor och  mycket annat som blir en solid grund att bygga vidare på om man blir sugen på att fortsätta en programmeringskarriär. 

Lättaste sätt att jobba med Scratch är i webbläsaren. Du skapa ett konto och kör. När du är färdigt med ett projekt kan du publicera det så att alla kan få del av det. Fungerar fint på skolans Chromebooks. Det finns till och med en "Classroom" knapp för att dela projekt direkt i Google Classroom.

Besök gärna vår Scratch sida där vi samlar resurser och länkar till våra projekt!

måndag 7 november 2016

Immersion och Virtual Reality

Det finns få saker som är så häftiga som att helt uppslukas av något och glömma tid och rum för en stund. Ju mer vi kan fördjupa vår upplevelse av något vi tycker om desto bättre. På engelska kallas detta för immersion. Det är något som du kommer märka av mer och mer – nu och i framtiden. Underhållningsindustrin, skolan, teatrar och muséer – många delar av samhället vill förbättra och fördjupa den upplevelse du som mottagare eller deltagare får.

En naturlig del i detta är två fenomen som är på stark frammarsch. Det ena är augmented reality och det andra är virtual reality. För mig är virtual reality på något sätt den totala upplevelsen av immersion, även om augmented reality kanske är det som kommer vinna i längden. VR har en del problem, t ex att man kan bli yr och illamående efter en tids användning. Hursomhelst, låt oss prata lite VR.

På många sätt kan man säga att VR har sina rötter ända tillbaka till 1800-talet. Då kom upptäckten att ögat kombinerar två tvådimensionella bilder till en tredimensionell bild. Det här drog man nytta av när man gjorde stereoskopet. Genom 1900-talet förfinades sedan tekniken. En produkt som fick ett enormt genomslag var den s.k. View-Mastern, den blev så småningom en leksak i plast som barn över hela världen lekte med.



I början av 90-talet kom det sen en våg av VR som man bar som ett visir och som nu kopplades till en dator eller ett TV-spel. Datorn Amiga 3000 användes till att koppla en stor klumpig hjälmliknande sak med tillhörande kontroll att hålla i händerna. Det var en viss pepp runt det här och man trodde framtiden var här, men tekniken var dyr, spelen obefintliga och det hela dog ut. Sega talade om att släppa Sega VR till Mega Drive. Den skulla kosta $200 och speciella spel skulle utvecklas. Det hade kunnat bli en revolution på sin tid, men Sega VR lämnade aldrig prototypstadiet.


VR i dag


Under 2000-talet har en hel del utveckling skett som lett fram till att vi år 2016 för första gången verkligen kan se VR-tekniken i var mans hem (eller ficka) inom en snar framtid. De senaste 15 åren har introducerat bättre kamerasensorer, rörelsedetektorer och ett flertal produkter inom wearable tech (kroppsnära teknik i hemsk svensk översättning :) ), vilket har lett fram till bättre möjligheter att kunna ta fram tilltalande VR-produkter. Motorn i mycket av detta har varit den snabba utvecklingen och spridningen av smartphones.

Idag är de stora IT-jättarna och spelföretagen inblandade i nya spännande produkter. Facebook köpte upp Oculus VR för 2 miljarder $, Sony har precis släppt PlayStation VR, Samsung har ett visir till sina mobiler kallat Samsung Gear VR och Google har sin enkla kartongmodell kallad Google Cardboard.

Google Cardboard


Cardboard är en VR-kikare (eller visir om man så vill) som man bygger ihop av kartong. Det finns även färdigmonterade varianter för den ohändige. I kikaren placerar man sedan sin smartphone och kör en app eller visar en video som är gjord för VR. På ovansidan sitter en liten magnet som man kan trycka på. Den enda styrningen man kan göra är att titta på olika ställen genom att vrida på huvudet och sedan trycka på magnetknappen på ovansidan av kikaren. Eftersom Cardboard är så billig och enkel att komma igång med, så är det ett perfekt sätt att bli introducerad till VR. Det finns appar som är både underhållande i form av spel och videos, men det finns även ett utbud av appar som kan användas för den som är nyfiken på hur platser ser ut eller hur rymden och planeterna kan upplevas. Det är därför en produkt som kan användas i skolmiljön. Här är några olika appar som du kan testa själv eller kanske på någon lektion (det kommer snart finnas några Cardboard-kikare på Hagaberg):

Cardboard
Googles egen app för sin kikare med samma namn. Här kan du få en första smakprov på hur det är att uppleva VR, du kan gå på en utställning i slottet Versaille eller åka på en expedition till nordpolen m.m.

Ladda ner till Android
Ladda ner till iPhone


The Bohemian Rhapsody Experience
Animerad musikvideo till Queen's megahit. Res i Freddy Mercurys undermedvetna. Ta plats på scenen!

Ladda ner till Android
Ladda ner till iPhone

YouTube
Det finns mycket för VR på YouTube. Söktermer att använda är 360 och VR. Ibland behöver du trycka på en liten cardboard-symbol för att växla till rätt läge. Du vet att du ser ett videoklipp för VR när du ser två videoklipp på en delad skärm.


Länk till UR:s video som sätter dig in i situationen att bli mobbad
Länk till filmen Pearl, som är en animerad fin liten roadmovie om en pappa och hans dotter.


Chair In A Room
Du sitter fast i en hiss. Varje våningsplan innehåller en ny obehaglig överraskning.

Ladda ner till Android



Ryot VR
Korta dokumentära filmer om viktiga ämnen och samhällsfenomen. Filmerna kan upplevas i VR. Gjord av Huffington Post.


InCell VR
Kunskap och utbildning om celler i människokroppen med spelmoment inbyggda. Du kan flyga genom kroppen och styra genom att vända huvudet åt olika håll.

Ladda ner till Android
Ladda ner till iPhone




Ett sista tips är den svenska portalen vrsverige.se där kan man hitta recensioner, guider, tips på appar och mycket mer! De har bland annat listat några VR-appar med rymdtema som kan vara värt att kolla in.

fredag 7 oktober 2016

Om appar och några apptips för dig som studerar

Bakgrundskoll


Apple öppnade sin App Store år 2008. Då fanns 500 appar totalt. 2010 hade utbudet växt till 150 000 appar. I dag finns det en bra bit över 1 miljon appar tillgängliga, kanske så många som 1,5 miljoner. År 2015 kommunicerade Apple ut att 100 miljarder (!) app-nerladdningar gjorts totalt. Googles motsvarighet kallad Play Store (för Android) har idag fler appar än App Store och även fler nerladdningar, men omsätter mindre pengar. Det beror på att det finns fler reklambaserade gratisappar för Android.



Topplistor på nerladdade appar

Vilka appar är då de populäraste? Här är en topplista över de tio mest nerladdade apparna globalt. (den är från maj, så Pokémon Go är inte med)



chartoftheday_5055_top_10_apps_in_the_world_n.jpg


I Sverige oktober 2016 ser det ut så här för iOS respektive Android, enligt App Annie.

Jämförelse appar okt 2016.png

Mobilen på lektioner

Innan jag tipsar om några användbara appar som underlättar för dig som pluggar, så vill jag ge tipset att man ibland kanske bara ska slå på flygplansläge/ljudlös och lägga undan mobilen. Det är ett distraktionsmoment mindre.

Användbara appar för dig som studerar

Det finns självklart en uppsjö av olika appar för dig som studerar. Går man på t ex Hälsopedagogutbildningen finns det säkert många appar som specifikt passar för den utbildningen. Här följer några generella tips. Jag har inte testat dem alla utan det är delvis tips från tidigare kursdeltagare.


Evernote

Gör anteckningar. Skapa att göra-listor. Ta en bild. Lägg till påminnelser. Du hittar många sätt att påminna dig om viktiga saker med hjälp av den här appen. Anteckningarna har du sedan tillgång till på alla dina olika enheter.
Ett smidigt sätt att kolla upp saker man undrar över. Det är lättare att använda appen än att gå till Wikipedia på mobilens webbläsare.



AudiNote

Koppla ihop anteckningar med ljudinspelningar.





BreakFree


Håll koll på din mobilanvändning. Stäng av notifieringar och blocka samtal. Kan även autoskicka sms till den som försöker ringa. Du kan också ställa in scheman för det här.


Tyda.se


Slå upp och översätt ord.




Memorado


Träna minnet, koncentrationsförmågan och reaktionsförmågan med hjärnspel.




White Noise

Ibland är det skönt att ha något lugnande ljud när man pluggar. Lyssna på vågor, regn etc.

MyScript Calculator 

Skriv matteuppgifter med fingret direkt på skärmen och låta appen göra uträkningen åt dig.
 MyScript Calculator– miniatyr av skärmdump

Har du fler tips på användbara appar? Skriv i kommentarsfältet!

lördag 10 september 2016

Chromebooks och Chrome OS

Idag har alla en smartphone och väldigt många en surfplatta. Dessa kan till stor del ersätta de gamla trotjänarna PC och Mac. Många har givetvis fortfarande en dator, oftast en laptop, men anledningarna till att ha en dator blir färre för varje år. Det är mest sådana som har nischat in sig på något särskilt – typ avancerad bild- och videoredigering eller datorspel som behöver en traditionell dator.


Nyckelordet i det här sammanhanget är traditionell. Jag menar då datorer med relativt kraftfull hårdvara och ett OS (operativsystem) som Windows eller Mac OS X (som snart kommer heta macOS). För många privatpersoner är dessa datorer utrustade med mycket mer än vad man egentligen behöver. Den applikation som sedan länge dominerar och uppfyller nästan alla behov – the killer app – är browsern (webbläsaren om man så vill). Så länge man har en internetuppkoppling och en browser så kan man göra väldigt mycket som tidigare krävde fristående och installerade program direkt online. Jag skriver t ex den här texten i Google Docs, det kan inte göra allt som Word kan, men det räcker mer än väl för mina behov.


Allt det här, plus halvfiaskot med netbooks (vilket är ett ämne för ett annat blogginlägg), fick Google att inse potentialen hos ett lättviktigt operativsystem, som kunde fungera bra på enklare hårdvara. Detta födde Chrome OS och sedermera Chromebook:en. 

Så funkar Chrome OS 

Chrome OS är ett nerbantat operativsystem som bygger på Linux. Det centrala är browsern Chrome och många program och funktionalitet hos en traditionell dator körs i Chrome OS i browsern. Man hämtar hem appar och tillägg på Chrome Web Store.  Det finns även appar som körs utanför browsern och ett antal förinstallerade program som kallas packaged apps. Dessa program är gjorda i JavaScript och HTML5. Exempel på sådana program är Files och YouTube.

För- och nackdelar 

Vad är då fördelarna med en Chromebook gentemot en traditionell dator? Och några nackdelar finns det väl också?
Om man ska vara helt ärlig så är väl ett tungt argument för Chromebooks det jämförelsevis låga priset. Du betalar hälften eller två tredjedelar av PC-priset för en bra Chromebook. Utöver priset är det även värt att nämna batteritiden. En Chromebook kan räcka upp till tio timmar på en laddning. Den startar också på några sekunder och uppdaterar sig snabbt och automatiskt.


Nackdelar då. En Chromebook är väldigt beroende av att ha en internetanslutning. Det går att jobba med en del appar offline, men det är begränsat. Även om många fristående program kan ersättas, så kommer det kanske en dag när man behöver något program som bara finns på Windows. Man är också hänvisad till Chrome som browser. 

Utbudet av Chromebooks  

Det finns ett ganska stort och varierat utbud av Chromebooks vid det här laget. Allt ifrån små netbooks-liknande maskiner för 2 000 - 3 000 kr till lyxvarianter med chassi i borstad aluminium och QHD-display. På Hagaberg har vi valt Chromebooks  med ganska stor skärm (13,3 tum) och bra tangentbord, de har inte touchskärmar och påminner mer om traditionella laptops. De är anpassade för användningsområdet på Hagaberg.

Liten modell med touchskärm












Hagabergs modell

Lyxmodell











onsdag 22 juni 2016

123456 fotboll starwars

Så usla är mångas lösenord på nätet. En annan gammal klassiker – password – ligger också fortfarande högt.  SplashData har gjort en lista på de 25 sämsta lösenorden 2015. Där kan man se att ny på 24:e plats är passw0rd, det hjälper alltså inte att vara extra “klurig” och byta ut o mot 0.


Utöver problemet med att användare skapar usla lösenord har vi också fenomenet med att man använder samma lösenord på många eller alla ställen på nätet och i appar. Det är ju krångligt att hålla reda på en massa lösenord, så det är fullt logiskt att det blir så. Problemet med den approachen är dock att när gratisbio.se eller din wordpress-sajt blir hackad och ditt användarnamn och lösenord kommer ut, så riskeras dina konton på alla andra ställen att hamna i händerna på bad guys.


För att få till bra säkerhet krävs alltså två saker:
  1. Ett starkt lösenord på minst 10 (helst 12) tecken. Ett starkt lösenord består av små och stora bokstäver, specialtecken, siffror och innehåller inget mönster som bildar ett ord.
  2. Att använda ett unikt lösenord för varje konto.


“Jo tjena, att man kan lyckas med det!”  säger du. Men det kan man faktiskt. Lösningen som jag rekommenderar heter LastPass och fungerar så att man installerar ett tillägg till sin webbläsare. Med detta tillägg installerat så håller LastPass reda på alla dina olika användarnamn och lösenord på nätet. Du behöver bara kunna inloggningsuppgifterna till LastPass. Eftersom du bara behöver bara kunna ett lösenord så kan du göra det superstarkt av typen: `n_<rgAKhNrR]G27. Du kan låta LastPass generera starka slumpade lösenord när du signar upp på en ny tjänst och därmed uppfyller det båda kraven om bra säkerhet som jag nämnde tidigare.

“Det låter ju livsfarligt, när LastPass blir hackat är alla mina lösenord körda” säger du. Det är dock inte sant. LastPass har nämligen inte en aning om vad du har för lösenord. Ingenting finns okrypterat på deras servrar. De arbetar efter principen zero knowledge. Du skickar inte ditt huvudlösenord i klartext till dem istället jämförs en s.k. hash för att verifiera att du är du. Lösenorden skickas sedan krypterade till LastPass. Krypteringen sker på din lokala dator och därmed är informationen som lagras på LastPass servrar helt värdelös för en hackare.

Det enda du behöver göra är att välja ett riktigt bra lösenord till LastPass, komma ihåg det och slutligen se till att logga ut från tjänsten när du inte är vid datorn. Googla på password manager om du vill se vilka andra alternativ som finns.

fredag 10 juni 2016

Varför har vi inte domänen hagaberg.se?

Jo för Göran Glück "snodde" det först. I Sverige finns det inte några strikta regler kring vem som får registrera en domän och det kostar heller inte särskilt mycket (några hundringar om året). Att det är så pass billigt att registrera en domän har att göra med att de som ansvarar för Sveriges domäner, Internetstiftelsen i Sverige IIS, inte drivs av vinstintresse och vill möjliggöra för så många som möjligt att kunna delta på nätet.

Tyvärr får man aldrig ha nåt fint i fred. Vissa företag och privatpersoner har specialiserat sig på att köpa upp domäner till allt som de tror kan ha ett värde för andra och därmed kunna tjäna en slant på att sälja dem. En fulare variant av det här kallas för cybersquatting vilket innebär att man registrerar domäner som en slags bluffkopia av en riktig domän och fyller den med innehåll som liknar originalet för att möjliggöra phishing av uppgifter. Det finns också det som kallas typosquatting, vilket är ett försök att registrera domännamn som man lätt hamnar på om man stavar fel på det man försökte besöka: ho0tmail.com, twtter.com osv. Utvecklaren Mike Rowe som registrerade mikerowesoft.com, förtjänar ändå en fedora-vickning om du frågar mig! (han blev istället stämd  av Microsoft)

Name Navigation AB 

Så heter företaget som sitter på domänen hagaberg.se. Som du ser finns ingen sajt där utan det är ännu en domän som ägs av någon bara för att kunna sälja till t ex en folkhögskola i Södertälje. 

Name Navigation har sannolikt en ganska stor portfölj av domäner. I en, nu gammal, artikel skryter VD:n Göran Glück om att han har Sveriges största domänportfölj (artikeln handlar bland annat om att han får behålla bank.se (!)). Herr Glück har retat upp så många att den här t-shirten trycktes upp:


















Snapback

Så hur gör man då för att sno tillbaka sin domän utan att behöva köpa den av dess nuvarande ägare? Domäner man registrerat behöver då och då förnyas, gör man inte det så släpps de fria och kan köpas av någon annan. Man kan gå in och se när registreringen går ut på t ex IIS. Tyvärr är det nästintill lönlöst att försöka komma över en bra domän genom att bara vara snabb och registrera när den går ut.

För det första förnyar oftast den som äger domänen och skulle den mot förmodan missat det, så finns det företag som erbjuder backorders eller s k  snapbacks. Du som kund får beställa en eller flera domäner och sedan använder företaget egna verktyg för att se till att de fiskar upp frisläppta domäner på sekunden de blir tillgängliga. 

torsdag 19 maj 2016

Från förbättring till omvandling


We saw that books were being turned into e-books, blackboards were being turned into YouTube videos and lecture hall monologues were being turned into MOOCs...
...all we're really doing here is taking the same content and the same format, and bringing it out to more students - which is great... but the teaching method is still more or less the same, no real innovation there. 
(Bodekaer, 2015)

Michael Bodekaers TED talk påminde mig om undersökningen som Anna, Åsa, Birgitta och jag gjorde om digital kompetens och önskemål bland studerande och lärare. Det var ett år sen och resultat finns här:



Under sommaren köpte in skolan 15 bärbara datorer och vilken lyft det blev!

Som vi upptäckte i undersökningen, alla trodde att bärbara datorer skulle leda till förbättring i pedagogiskt arbete i skolan. Och det stämmer - många studerande är mera produktiva när de får hitta en lämplig arbetsplats och jobba med en välfungerande dator.

but the teaching method is still more or less the same, no real innovation there. (Bodekaer, 2015)

Nästa utmaningen är att förändra och omvandla lärandet med hjälp av digital teknik. Det räcker inte att bara följa trender - vi håller på att skapa framtiden. Därför gillar jag Puenteduras SAMR modell:
och (ännu enklare) RAT modellen av Hughes, Thomas & Scharber:

Hur uppnår vi detta under läsåret 2016-17?
_____________________________________

Bodekaer, M. (okt 2015). This virtual lab will revolutionize science class.[video] TEDxCERN 
http://www.ted.com/talks/michael_bodekaer_this_virtual_lab_will_revolutionize_science_class


Christoffersen, C. (dec 2011), Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare. Malmö stad: Pedagog Malmö. Hämtad 20160519 från: http://pedagog.malmo.se/artiklar/puentedura-malmo/

Hughes J, Thomas R & Scharber C (2006). Assessing Technology Integration: The RAT – Replacement, Amplification, and Transformation - Framework. Hämtad 20160519 från: http://www.slideshare.net/joanhughes/hughes-scharber-site2006