Sidor

fredag 9 mars 2018

Vad ska man bli när man blir stor?

Om man får behörighet att söka till eftergymnasiala utbildningar på t ex högskola efter att ha gått  Allmän kurs, så öppnar sig många valmöjligheter!

En väldigt smart och bra väg om man inte vill studera många fler år och dessutom vara ganska säker på att få jobb är att gå på en utbildning på Yrkeshögskolan (YH-utbildning). Fler än 90 % av de som tog examen 2016 fick jobb inom 6 månader.





Så funkar Yrkeshögskolan

Utbildningarna är kostnadsfria och berättigar till studiemedel från CSN. De håller på i mellan 1-3 år och man varvar teori och praktik. Bland annat är man ute på företag och arbetar i något som kallas Lärande i Arbete (LIA). När man gått färdigt sin utbildning tar man normalt en examen som heter Yrkeshögskoleexamen eller Kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

YH-utbildningar anordnas av lite olika aktörer. Det kan vara ett privat företag, en kommun eller en högskola/universitet.

YH-utbildningar inom Data/IT

En lista på många av de intressanta utbildningar som finns inom data/IT-området:

Spel
Några exempel på programvaror som används är Maya, Photoshop, Zbrush/Mudbox, Quixel suite, Unreal Engine och Unity.

En kreativ miljö där du lär dig 2D-grafik, 3D-grafik och programmering.

Programmering


Testning
Bli proffs på testmetoder, testverktyg och kvalitetssäkring av programvaror.

Lär dig automatiserad testning.

Diverse
Studera data för att kartlägga marknader, trender, konsumentbeteenden m.m.

Jobba med webbproduktion från tanke till färdig webbplats.

Som apputvecklare programmerar du smarta och användarvänliga appar.

Utveckla och programmera smartare lösningar för uppkopplade prylar.

Studera och förbättra användarnas upplevelse av ett system.

Bli kompetent på ledande e-handelssystem och hur de fungerar.

fredag 10 november 2017

Google Keep

Det finns många varianter av appar och program som du kan göra anteckningar med. Google Keep är ett av de bästa jag har sett. Eftersom du redan har ett Google-konto på Hagaberg, så har du automatiskt tillgång till Keep. Här berättar jag lite mer om hur du använder verktyget.

Vad kan man göra med Keep?

Du kan göra anteckningar med vanlig text, lägga till foton eller bilder. Du kan även rita en anteckning med frihand. Du kan dela länkar från webbläsaren, färglägga anteckningar och sätta påminnelser i dina anteckningar, för viktiga händelser osv. Anteckningar med text kan göras om till kryssrutor så att de blir som checklistor. Det går också bra att blanda olika saker i samma anteckning.
Anteckningar kan även delas med andra precis som Google dokument eller filer i Drive. Med Keep i mobilen har du alltid tillgång till dina anteckningar.

Förslag på saker att spara i Keep

  • Att göra-listor
  • Viktiga kom-ihåg-saker (gärna med påminnelse)
  • Favoritlänkar på webben
  • Foton på saker, kanske i kombination med text
  • Anteckna stödord på det du vill säga under en presentation
  • Koder till dörrar och annat
  • Shoppinglista
  • Önskelista

Så hittar du till Keep

På en dator eller Chromebook kan du i en webbläsare gå till keep.google.com om du redan är inloggad på ditt Google-konto och inne i någon annan tjänst som t ex Gmail kan du också använda appväxlaren och leta fram Keep där:

På din mobil går du till App Store (iPhone) eller Google Play (Android) och söker efter Google Keep. Som vanligt på Googles appar för mobilen, så kan du vara inloggad på flera konton och växla mellan dem (om du t ex har ett privat konto utöver ditt skolkonto).

En rundtur i Keep-appen


Har du nåt smart sätt att göra anteckningar eller påminna dig själv om saker? Tipsa  i kommentarsfältet här under!

fredag 15 september 2017

Artificiell intelligens och framtiden

Intelligens handlar om olika förmågor som man är mer eller mindre bra på. Det handlar om tankeförmåga och hur snabbt och bra man förstår saker och ting. Utöver det kan man nämna förmågan att se sammanhang och att använda erfarenhet inför nya situationer.


Artificiell intelligens talar man om när en maskin, robot eller ett datorprogram lär sig “tänka” och fatta beslut utifrån erfarenheter och mål som den programmerats att försöka nå.


Med hjälp av superb igenkänning av mönster, tillgång till stora mängder data och allt kraftfullare datorer kommer AI-system mer och mer att överträffa vad människor kan åstadkomma.

Exempel på AI inom snar framtid

Tänk dig att du gör en beställning online av någon produkt. Det kan då fungera så här: att ordern tas emot och behandlas, plockas på lagret och levereras -  allt utan att någon människa varit inblandad i något av leden. På företaget du beställt av har ett system tagit emot ordern, signalerat till ett automatiserat lager där en robot plockat din order. Varan har sedan levererats ut till dig i en självkörande bil eller lastbil.


I exemplet ovan kan man sedan tänka sig att du kanske köper samma sak många gånger, t ex om du handlar mat eller förbrukningsvaror. Kanske behöver du inte ens göra en order själv, utan genom att alla dina köp tillsammans bildar ett mönster, så kan en leverans komma till dig automatiskt när du brukar behöva den. Företaget Amazon har snart redan gjort verklighet av det här.

Vad händer i stort?

Väldigt mycket i samhället och i yrkeslivet står inför stora förändringar som kan komma snabbt. Helt nya yrken kommer komma och många yrken kommer helt eller delvis försvinna. Det viktigaste man behöver lära sig är hur man snabbt skaffar ny kunskap och nya färdigheter. Om man ser glaset som halvfullt så är framtiden full av möjligheter att förbättra våra liv och ge oss nya spännande jobb, om man ser glaset halvtomt så kan vi riskera att tappa kontrollen över viktiga system som människor tidigare hanterade och bli ännu mer sårbara inför AI som inte agerar i människans bästa intresse (eller åtminstone  inte i DITT intresse).

Hur tror du att framtiden ser ut, är AI överskattat eller står vi inför en revolution? Medan du funderar på det så kan du gå in på Googles experimentsida för AI och leka lite med de projekt som finns där. Kan du få AI:n i det här programmet att gissa rätt ord (6/6) på alla dina kluddriga skisser?

tisdag 9 maj 2017

Gamification - höja motivationen med idéer från spelvärlden

SETT-mässan deltog jag och Marija på en föreläsning om gamification eller spelifiering. Det handlar om metoder att prova för att höja elevers motivation och resultat med hjälp av tekniker de känner igen från spelvärlden och t o m vårt vardagliga liv.

Det handlar inte om att man spelar spel eller utser en vinnare när allt är klart. Det handlar om att man lånar idéer från spelvärlden och använder psykologi och kognitiva principer från spel. En viktig del är nå en positivt förstärkande feedback-loop.

Fördelar

Så pass många spelar spel i någon form att man kan likna det vid en folkrörelse. Spel bygger på en del grundläggande principer som man som spelare känner igen:
  • Spel bygger på omedelbar återkoppling: när jag gör si händer så.
  • Att misslyckas i spel är OK. Det är så man lär sig att bli bättre.
  • Spel har ofta olika svårighetsgrader.
  • Spel är ofta sociala, man spelar i lag eller mot andra, det finns communities kring spel och man delar med sig erfarenheter och tips till andra.
  • Spel har ofta ett element av progression. Man kan t ex börja på level 1 och sträva mot level 100. Det finns ofta träd eller annat där man måste göra val som leder vidare till andra val och förgreningar. Tänk dig ett skill tree eller fördelning av talangpoäng.
  • Spel ger motivation genom poäng, medaljer, achievements och annat.


Som du kanske ser, så kan ovanstående idéer användas även i skolarbete. En annan aspekt av spelifiering är att det försöker göra lärandet mer lustfyllt genom att tydliggöra mål, ge val och belöna längs vägen.

Exempel på hur det går till

Föreläsaren som var lärare i SO-ämnen visade exempel på hur eleverna presenterades med olika uppgiftsblock. Det kunde handla om Franska revolutionen. I detta block fanns olika uppgiftsdelar som var av varierande svårighetsgrad. Dessa var värda olika många poäng. 50, 100 resp. 150 poäng. Eleverna ska sedan välja bland uppgifter och komma upp i en totalsumma av 350 poäng. Det var gjort på så sätt att man inte bara kunde göra de enklaste uppgifterna, men det fanns ingen exakt plan som var lika för alla. På så sätt fångar man in olika svårighetsgrader och erbjuder viss valfrihet.

Ett annat exempel var att bygga upp ett kunskapsträd där man måste gå en viss väg genom det och där man tydligt ser var man är, var man varit och vart man är på väg. Man kan se det som att man går ett trappsteg i taget istället för att klättra längs en jämn uppförsbacke. Du halkar inte ner från ett trappsteg utan står där tills du är redo att gå vidare till nästa. 

Ett kunskapsträd lite mer likt så som det kan se ut i spelvärlden avskräcker eventuellt inte lika många som om man visar en matris full med text om olika kunskapskrav.


Kritik och invändningar

Balansen mellan inre och yttre motivation kan bli fel om man vänjer sig vid att hela tiden få yttre motivation genom belöningar och förstärkningar. Man behöver drivas av mer än yttre motivation för att nå långsiktiga resultat. Det finns såklart heller inte någon helt enig forskarkår som hyllar spelifiering. Föreläsaren påstod sig dock se positiva resultat och särskilt hos dem som tidigare aldrig lyckats i skolan och haft låg motivation till studier.

Att fundera på

Spelifiering handlar som sagt mest om psykologi och koncept från spelvärlden. Det finns inget självklart sätt att införa det. Tror du att dina resultat skulle förbättras om det fanns mer av spelidéer i undervisningen? Det är alltid värt att tänka på varför man tycker något är motiverande och roligt och hur man kan hitta sätt att försöka ta sig igenom något som är jobbigt eller svårt.

lördag 8 april 2017

Förändrat lärande

Meningen var att jag skulle skriva om intressanta grejer som vi håller på med i Allmänkurs Global profil. Men nu blev det nånting ännu mer spännande....
Paulo Barcelos

Jag sitter i Hyper Islands kontor i Stockholm och har nyss pratat med Paulo Barcelos, co-founder av Kids Hack Day.

Rummet är fullt med barn av olika ålder som skapar och programmera olika sorts robotar med hjälp av Quirkbots och Strawbees - och en massa kartong, tejp och sax.

På ytan är det kaotiskt - alla jobbar på olika sätt och har väldigt olika idéer om varför de är här och vad målet är. Vissa barn jobbar helt ensamt, andra tar hjälp av föräldrar eller volontärer som finns omkring. Andra samarbetar och skapar tillsammans.

Tekniken krånglar ibland och det tar lite tid för varje barn att hitta en arbetsplats som passar - kanske på golvet, kanske vid ett stort bord eller kanske i en av de tystare rum kopplat till stor salen.

En sak som alla hålla på med - lärande!

De upptäcker nya saker, löser problem, uttrycker sig och får resultat direkt. Det är mycket bekräftelse från vuxna och barn uppskattar varandras skapelse. Som lärare beundrar jag personerna bakom Kids Hack Day!

Som när vi besökte Jayway i december tänker jag mycket på vad vi kan lär oss från arbetsplatser som möjliggöra olika sätt att arbete som passar olika sorts arbetsuppgift och olika sorts personer - på ett lugn, lekfullt, kreativt och allvarligt sätt.

Snart ska vi gå hem - 5 timmar har flugit iväg.

Flummiga, kaotiska och open-ended arbetsuppgifter är jag expert på att ge till mina klasser. Men nu börjar jag fundera mer över hur vår fysisk miljö i Hagaberg - möbler, utrymme, hur vi fördelar salar - kan möjliggöra nya sätt att arbeta och samarbeta.

Information, integritet och demokrati


Datorer ger och tar - datorer används för att samla in information om våra intresse, vem vi ha kontakt med och var vi är. Information är makt och både stora företag och staten har tillgång till mer information än nånsin om oss.

Tisdag 4 april var några kursdeltagare och personal i Södertörn för att delta i en seminarium med Lina Dencek om "From Surveillance Realism to Data Justice".

Denceks forskning visar att det flesta av oss lyder av "privacy fatigue" - vi är trötta. Vi känner delvis att säkerhet och integritet är individens ansvar. Samtidigt känner vi att det är inte så mycket man kan göra för att stoppa informationsinsamling och massövervakning. Sen är det vanligt med "jag har inget att gömma i alla fall så jag är inte rädd".

Dencek argumenterar att vi behöver samlar oss och skapa starka reglering av hur personliga information används av både företag och staten. "Tekniska standard är alltid politiska", säger Dencek och vi behöver mycket dialog mellan tekniker och politiska aktiva personer. för att behålla och styrka vår demokratisk sätt att ordna samhället.

Vi som jobbar med datorteknik i Hagaberg har mer att göra än bara få saker att fungera. Nya dataskyddsregler ge en viss trygghet för våra kursdeltagare. Men jag tror att vi kan göra mer för att sprida kunskap om hur man kan åtminstone förminska onödig övervakning och spridning av personlig information. Det är första steget till att bidra till ett samhälle där vi alla är mer medvetna om värdet med vår information.

Läs mer här: Dencik, L., Hintz A. & Cable J. (24 nov 2016). "Towards data justice? The ambiguity of anti-surveillance resistance in political activism." Big Data & Society
Vol 3, Issue 2. Hämtat 20170408 från: http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/2053951716679678



.

fredag 24 mars 2017

Tips och tricks: bli bättre på Chromebooks

Att använda en Chromebook är väl lika enkelt som att använda en traditionell laptop? Ja, förmodligen enklare, men det finns några skillnader. Chrome OS och tangentbordet är helt anpassade efter att allt händer i en webbläsare. Det innebär att det finns en del tangenter och funktioner som man kanske inte känner igen från Windows/Mac.

Söktangenten

Om du trycker på söktangenten Sök så kommer du direkt till sökrutan i app launchern, samma fönster som kommer fram när man klickar på ikonen nere till vänster:


App Launcher

Högerklicka

Styrplattan har inga knappar på en Chromebook utan hela plattan är en stor knapp man kan trycka på. Man kan inte trycka på vänster eller höger sida för att välja vänster eller högerklick. Alla klick räknas som vänsterklick. För att högerklicka måste man trycka ner Alt-tangenten och sedan klicka på plattan.

Caps Lock

Istället för den vanliga Caps Lock-tangenten har Chromebooks sök-knappen på samma ställe. För att slå av eller på Caps Lock, ska du hålla nere Alt-tangenten och sen trycka på söktangenten.

Snabbknappar

SökSöka bland dina appar och online
Aktivera och inaktivera Caps Lock genom att trycka på Alt + Sök.
Föregående sidaÖppna föregående sida i webbhistoriken
Nästa sidaÖppna nästa sida i webbhistoriken
UppdateraLäs in den aktuella sidan igen
HelskärmDölj flikar och översikten i integrerat helskärmsläge
växla fönsterVisa alla fönster i översiktsläge


Skärmdumpar

För att ta en skärmdump så trycker man på Ctrl och översiktsknappen växla fönster Vill man välja ett speciellt område av skärmen, så trycker man Ctrl + Skift och översiktsknappen växla fönster
Bilden sparas på Chromebookens internminne, som man kan se i Filer-appen (sök på filer). Från Filer-appen, så kan man sen överföra bilden från Nedladdningar till sin Google Drive.




Kortkommandon

Låsa skärmen: Tryck på söktangenten + L
Logga ut från ditt Google-konto: Tryck på Ctrl + Skift + q (två gånger)
Bokmärk sida: Ctrl + d
Byta till speciell flik: Ctrl + 1 till Ctrl + 8
Byta upplösning: Shift + Ctrl och +/-
Zooma in/ut: Ctrl och +/-